Vad gäller för dagen?

Idag har jag spelat fotboll. Ett grupptryck och jag föll dit. Visserligen sprang jag inte så mycket, men ibland hade jag en boll tryckt mot min fot och vid ett tillfälle hade jag den på mitt lår. Jag ropade "bra" och klappade händer. Sedan skrek jag lite och försökte på ett sansat sätt hålla mig undan. Det var i samband med att någon ropat "10 poäng till den som träffar en lärares huvud". Idag har jag lekt lärare.

Det började med att jag kom till skolan - lite sent. Det är min mamma jag vikarierar för - ingen annan är modig nog att låta mig umgås med barn en hel dag. Vad jag möts av är dagens arbetskamrat som frågar mig vad som gäller för dagen. Jag svarar högläsning.

Jag undervisar och låter 10-12-åringar skriva berättelser om flygande getter. Sedan rättar jag berättelserna och är grym på att tolka handstilar. Sedan äter jag skolmat och njuter på alla sätt och vis med gårdagens pannkakor i åtanke. Därefter spelar jag fotboll. Eller ja, jag rör mig på en plan där det finns en boll. Jag blir tacksam när en tjej skadat sig och jag måste assistera med plåster, en perfekt ursäkt för att komma undan fotbollen (som mitt lag för övrigt förlorar).

Rasten tar slut fem minuter senare än vad schemat säger då dagens arbetskamrat fått för sig att förlånga den efter att bollen hamnat på taket. En tjej föreslår att arbetskamraten ska lyfta mig för att få tag på bollen. Jag hotar henne med hemläxor och trivs med min makt. Läxor verkar vara ett kast hon kan ta. Men till slut är rasten över och jag ska istället blotta mina religionskunskaper för tre årskurser. Gruppen jag ger mest beröm upptäcker jag senare mitt inne i en linjalfight utan dess like.

Därefter är det engelska med fyran och haveriet börjar på fullaste allvar. Mina prepositioner är inte uppskattade men jag kör på ändå med all min pedagogiska förmåga. Vi sjunger om stulna kakor som avslutning.

Idag har jag fått svara på mängder av frågor om vad folk i min närhet heter. Det enda namnet jag skrev på tavlan kunde de uppenbarligen. Det var mitt eget. Härmed vill jag utropa min barnfobi som utrotad.